Sweetprincesss

Lördag i ensamhet. Tända ljus. Filt i soffan, myskläder på. Handboll på tv. Förlust.
Jobbat, gått bra. På väg därifrån slår en välbekant känsla till. En sådan känsla som jag har så svårt att förklara, men som jag vill leva utan. En rastlös känsla, men där ändå orken saknas. En ledsam känsla, men där inga tårar får plats. Där ångesten ligger under ytan, där ensamheten finns. Ändå tackar jag nej till sällskap. Både nytt som välbekant. Ikväll rymms inte fler i soffan, ikväll rymms inte fler i hjärtat. Jag är så tom. Tom.