Sweetprincesss

Idag låter jag en bild illustrera hur mitt velande slutade igår. Återkommer med detaljer men bubbelvattnet i kylen ropar så fint på mig..

Har som oftast beslutsamhetsångest. Den här gången om jag ska gå ut ikväll eller inte. Tjejerna är på G, varma i klädera. Mosat mig igenom en dag med föreläsningar och en fika hemma hos Anna. Trött på att åka tunnelbana, trött på att halva mina dagar spenderas på Stockholms lokaltrafik. Önskar att den här utbildningen springer till examen snabbt för jag längtar efter ett mer spontant och händelserikt liv. Hur som haver, är jag hemma så ångrar jag mig. Går jag ut så ångrar jag mig. Kanske. Enda dagen ledig i morgon, sen fullt till tentan. Vet hur dålig jag blir när spriten lämnar kroppen.

                                                               
                                                         Dessa satans gamar. Lämna mitt huvud!

Men nytt koffein i blodet, intelligent utbyte och lite luft känner mig mig motiverad av faktiskt sätta igång. Så böckerna, here i come. Så ringer det nu så räkna med att jag svarar med ett farmakologist begrepp...

Löser delar av kaffeproblemet med att rymma hemifrån. Drar en fika i Aba istället. Viftar samtidigt hej då till pluggandet och blundar för ångesten som kommer senare..

Hrm. Inte fan blir man mindre fobisk av den här direkt...

Nästa gång någon säger att spindlar är ofarliga ska jag dra fram det här bilden och trycka upp den under näsan.
Den äter ju fågelhjärna! (well, iof i Australien men..)

För att läsa gör det här:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3617881.ab

Lovely eftermiddag med Sandra och hennes fina Adam. Sushi, fika, shopping och tjejsnack (en del bebissnack också).

                 
Fundersam?                                         Hungrig?                        Mest busig och söööt!

MammaSandra och tantViktoria fick mumsa också. Dock åt vi inte pinnar utan MED dem ;)

                          
Förrätt. Miiiso.                                 Min Sushi                                       Sandras Kyckling

Kvällen avrundades med frosseri och karl i soffan:



Dock slutade jag själv med en cider och film. Hum...


 

Herregud. Min mage hotar med att sprängas. Att äntligen träffa Sandra är också lika med frosseri. Herregud vad vi kan tugga. Behöver jag säga att jag hoppar över middagen idag?

Övrigt, en bra pengadag. 2 sålda saker, bra lön och studiebidrag på väg in. För de där förbannade pengarna går visst inte att leva utan. Förjävligt.

Äntligen sol och nu ska det prommas. Behöver både solen och att röra på mig. Återkommer med rosiga kinder, blod fullt med koffein och trötta fötter..

Svårt för att komma upp i morse, trots sovmorgon till 8. En del av illamåendet från i går satt kvar, huvudet kändes tungt och humöret likaså. Ledsen eller bara hängig. Tunnelbana som halkar och somnar igen på väg till skolan. Rensar huvudet med kaffe hemma hos finaste F, möter K för lunch. Går runt i stan efteråt, ensam och med blandade känslor. En stor del av mig vill göra rätt för mina känslor, säga vad jag känner och visa vägen jag vill gå, medan en del blir rädd för konsekvenserna. Jag antar att tiden visar, men jag är otålig. Och rädd.
Kommer hem till en mörk lägenhet, sätter på tv´n då tystnaden kväver mig. Tar en lång, brännande het dusch, lermask och sitter här nu i fleecerocken som mer luktar dig än mig...

Jag gillar söndagar, iaf när de inte består av bakfylleångest och fyllefrossa. Det ligger som ett lugn över söndagarna och man kan utan dåligt samvete se repriser på tv, städas lite och äta kaffebröd/glass till kaffet. Familjen kan ju få ett besök också och har man tur så vankas söndagsmiddag. Det som hade kunnat förgylla söndagarna är lägenhetsvisningar och marknader men det är ju bara säsong på sommaren och julen tyvärr...

Pluggar faktiskt lite också, eftersom det inte blev något sådant i fredags av förklariga skäl. Ganska roligt till och med. Får påhittade patientfall och ska lägga upp en behandlingsplan, med prover, behandlingar osv. Kanske ska återgå till det då och inte hamna framför datorn hela tiden..

Herrejisses vilket torrt inlägg. Va fan hände med min inspiration?

Idag försöker jag bota baksmälla med.. ja allt.. Det börjar arta sig och jag är inte lika dålig som oftast numer efter hårda kvällar ute.. Fan, när vände det och man vart riktigt dålig dan efter?

2 orkideér är iaf inhandlade. Måste ha en färgklick bland allt grönt..

När mycket känns upp och ner och hjärnan är trött finns det inget bättre än en toppenvän. När tankarna är trassliga, hjärnan är mosig och hjärtat knakar finns det inget som plåstrar bättre än en underbar middag, ett par glas vin och ett söder som brinner.. På gott och ont..

Äntligen har dessa risiga hårtestat fått sätta livet till. Slitna toppar är ett minne blott.
Efter att ha avböjt lunchen med en full Anna så kom Nisse och fikade istället och droppade mig hos frisören.
På hans begäran kommer självklart bilder som lovat. Dock var det finare innan storm och regn på vägen hem.

                                                              

Vissa saker tycker jag är så läskigt att håret reser sig på armarna.. En av dessa saker är när människor bloggar, inte om sina djur, utan som om det var djuren som bloggade.. Trillade in på en gammal jobbarkompis blogg nyss och ångrade mig direkt... Crazy-cat-woman har fått ett nytt ansikte.. Hua.

Kom precis på att det inte är så dumt med höst.. Finns en del jäkligt härliga saker..
Som...
-Plommonlila nylackade naglar
-Svepa in sig i en nytumlat badlakan när man är frusen
-Latte i mängder, det är helt enkelt godare ju kallare det är ute
-Snygga stickade kläder
-Vackra färger ute
-Legitimt att ha tända ljus, nästan hela tiden

Jag har nog blivit en höstgillare. Och det var fan på tiden..

Jaha. Då kan vi även räkna in Anna till tantligan. Grattis gumman, nu ska vi åldras tillsammans och vackert !

En sådan där dag då man faktiskt gillar hösten. Promenerande runt drottningholm och vidare till kärsön. Sen lunch och fika på mysigt café som tar en tillbaka i tiden. Promenad till ängby och hem. Rosiga kinder, sparkande i löv men framförallt frisk luft. Nu smattrar regnet och kroppen känns skönt trött efter en eftermiddag ute i hösten.
Kanske beror det på för mycket frisk luft eller något annat, men det känns återigen som jag landat för en stund. När eller om jag lyfter igen, det återstår att se..

3 dagar helg känns nästan för mycket. Planerna sinar, jag är rastlös, uttråkad och frustrerad.
Känslorna samarbetar inte och hjärna och hjärta drar åt olika håll. Jag längtar efter ett sundare liv, nyttigare mat och mer motion. Det är bara jag som stoppar upp det och ändå känns det så omöjligt.

Jag skulle vilja ha goda råd men vet inte i vilken ände jag ska börja. Nystanet har blivit svårt att trassla upp.
Jag undrar om det finns grönare gräs, om solen skiner, hur framtiden ter sig, och om det blir fred på jorden.

Ingen förstår något av det här inlägget, knappt jag själv. Det är inte meningen. Jag behöver bara ventilera för att inte spricka och det gör jag på mitt sätt.

Kanske borde jag bara bli full istället..

Idag kramade jag praktiken hejdå. Efter ännu en givande dag var det slut. Hade hellre gjort en vecka till för att slippa skriva den lite orelevanta tentan. In i morgon ska den iaf, sen hur bra den blir återstår att se.. Jag brukar komma hyfsat långt på att kunna skriva bra, om än kanske inte så innehållsrikt.. Fluffa 50, det är min grej ;)

I morgon är det helg igen. Veckan har sprunigt iväg. Kommer vara 3 dagar ledig dessutom och förutom lite löst hängande planer ser den oplanderad ut. Känns skönt. Ladda batterierna inför min helvetes 20hp-kurs. Men hell, mitt sociala liv kan komma tillbaka igen. Saknar många just nu! 

Idag hände en sådan där grej som man låg i flickrummet och fantiserade om.. Ni vet, tittade i taket, ihopkrupen under täcket. Hörde sin mamma skrika och gapa på sin pappa i telefon. Jag hade inte så stora planer ens då, utan var nog född realist. Önskade mest att de bara kunde prata med varandra, att jag också skulle kunna ha en sådan pappa man kunde få rymma till ibland. Som la trygga armar runt än, bara ibland, för att få känna sig hel.

Idag, nästan 20 år senare, pratade de med varandra. Och inte bara hej på ett stelt, konstlat och som de var livrädda eller fullkomligt vansinniga, utan de pratade med varandra. De till och med skojade med varandra och ett och ett annat minne från tiden förr kom upp. Med glädje. Jag är nöjd nu. Nästan. Jag kommer aldrig bli pappas prinsessa, men vi kommer förhoppningsvis att iaf ha en artig och sporadisk relation. Det är alltid något. Och trots att tårarna rinner nu så är jag egentligen glad. Det har varit en bra dag, idag.

Jag hjärta min praktik. Fan, det är så här det ska kännas när man trivs. Mitt hjärta höll på att svämma över när jag gick hem idag. Märker sådan skillnad. Mina fördomar är borta, mina åsikter förbytta. Jag vill jobba på vårdcentral och nästan överväger att flytta till Tyresö, nästan iaf. Inte ens den hiskligt långa resvägen stör mig så mycket. Hjärta.

Jag hjärtar dock inte den förbannade tentan som jag borde skriva. Hum.

Även här emellan eldar jag upp mig själv över den stora valfrågan i USA om fri abort eller inte. För mig är det inte ens något att disskutera och det som skrämmer mig mest är att det är kvinnor som är mot abort. Att det ens finns sådana är för mig helt ofattbart. Ser man inte längre än näsan räcker? Att det inte bara handlar om hurvida man anser att ett barn blir till när det föds eller spermien träffar ägget. Det handlar om så mycket mer. Det handlar om fattiga som kommer tvingas föda ännu ett barn och därför leva på socialbidrag. Det handlar om unga som inte är redo, som hamnar snett redan från början. Det handlar om våldtagna kvinnor som tvingas föda männens barn. Det handlar om unga kvinnor/barn som tvingas föda deras fäders barn till följd av incest. Jag berörs, äcklas och skräms att idag, 2008, finns fördomar, religiösa fanatiker och trångsynta människor kvar.
Självklart tycker jag inte att abort ska ses som ett preventivmedel och jag anser även att det idag görs allt för många aborter. Men att förbjuda aborter är ingen lösning utan att få ungdomar till säkert sex. Upplysning, information och hjälp/stöd om de vill fullfölja sina graviditeter är i mina ögon den rätta vägen. Misstag gör vi alla ibland, vi är väl bara människor? Och andras hemska handlingar ska inte ett barn som tvingas till den här världen med fel förutsättningar tvingas utstå. Behåll kvinnors rätt till fri abort!

Som så oftast gör jag flera saker på en gång. Rensar avlopp, skriver tenta (och då huller om buller mellan frågorna), glor på idiotiska serier på tv och 'traderar'. Mitt nya beroende. Hum. Jag är rastlös och kroppen hoppar ofrivilligt av allt koffein i blodet. Den där kroppen borde för övrigt snart hoppa in i sängen, men jag misstänker att det kommer bli problem...

Hemma i Stockhom igen efter en übermysig helg i lilla lilla Jönköping. Övertygad om att det är i Stockholm jag ska bo (iaf de närmaste åren) men att det är skönt att kunna lämna emellanåt. God mat i mängder, en och en annan öl/drink/vinglas, shopping och mys. Prat och egen tid för oss. Övertygad om att sådant här ska man unna sig, oftare.

Kanske skulle passa på att handla nu innan bilen blir återlämnad så att jag fick äta nudlar och tortillachips till lunch glöms bort ;)

Nu lämnar jag Stockholm för, hör och häpna, en Weekend i soliga..... JÖNKÖPING. Kanske inget resemål man kommer skryta för barnbarnen om, men som man förhoppningsvis minns. För i en småstad finns inga krav på att göra ngt. Vi kan ligga på hotellrummet hela dagen om vi vill det och ändå inte missat något... Utan bara njutit av oss, att få lämna Stockholm, komma bort. Jävlar vad skönt det ska bli!

Ses på söndag mina hjärtan!