Sweetprincesss

Läste en bok idag på väg hem, eller började. En bok skriven på slutet av 80-talet om barns sexualitet. Det är inte så fruktansvärt länge sen onani ansågs vara en sjukdom, leda till ondska och sinnessjukdomar. Men även idag känns det som ett lite fult ämne. Onani förknippas lätt med ensamhet, dåligt sexliv eller sexgalningar. Hos barn förekommer det inte alls. Har hört att barnen på dagis håller på och gnider sig, men inte min pojke inte. Herregud, det är 2000-talet. Det är bevisat för en herrans massa år sedan att barn som utforskar sin kropp tidigt inte blir sexgalningar, det är inget konstigt. Klappa er själva i ryggen som föräldrar för att ni har visat era barn mycket tillgivelse och kärlek, så att de är trygga med närhet och sina egna kroppar, de är nämligen barnen som inte är intresserade utav sina kroppar som förmodligen inte heller får särskilt mycket närhet hemma. Och är inte sexualiteten hos tjejer det vill ska utvecklas? Sluta då slå era barn på fingrarna och få dem att skämmas. Hur ska dom då själva kunna tycka att deras kroppar duger om inte ens deras föräldrar gör det?

                                                                 Och ja. Små barn kan få orgasmer.