Stanna tåget, jag vill kliva av.

Jag har så lätt för att bara åka med tåget när jag väl klivit på det. Stannar inte upp och känner om det är rätt.
Är det så här jag vill leva? Är det de här jag vill göra? Är det så här jag vill ha det? Jag behöver stanna upp, andas in frisk luft, få perspektiv, se det i ett fågelperspektiv. Jag kanske är på rätt väg, men jag behöver känna mig säker. Det är ingen som kommer hålla mig i handen, ingen som kommer sparka mig över tröskeln. Jag måste finna tryggheten i mig själv, styrkan i mig själv. Människor i ens liv kan man byta ut, men mig blir jag inte av med. Jag måste alltid leva med mig, och jag vill att jag ska vara den bästa i mitt liv för visst ska man inte umgås med folk man inte mår bra av..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback